Driva

När flera olika målgrupper får plats, och många personer kan vara med och dela på en anläggning och den utrustning och de verksamheter som finns där – då blir det många som kan vara med och bidra. För en kommunal eller offentlig anläggning innebär det att investeringen kommer fler till nytta och skapar värden för samhället. Bara genom att bygga ordentliga omklädningsrum med duschar och toaletter, och möjlighet att låsa in sina saker i ett skåp, kan grundläggande förutsättningar för idrott och motion utomhus skapas. Det räcker långt att erbjuda det som kan kallas en ”friluftsgård” som möjliggör sådant som vandring och löpning i naturen och har ett enkelt café. Men för att bredda verksamheten till fler olika idrotter, och främja ungdomsverksamhet och organisering, behövs fler funktioner på anläggningen.

På lång sikt blir driften den stora kostnaden för en anläggning och samverkan behövs. Ofta kan föreningar ta stort ansvar för både de som byggts av kommunen eller i egen regi. Avtal om detta bör finnas redan i ett tidigt skede för att utformningen ska passa driften.

Ekonomi och långsiktighet

Ekonomin är en faktor för både hållbarhet och tillgänglighet genom att resurser ofta är begränsade för både kommuner och föreningar, och det kan dessutom vara en tröskel för deltagare som vill prova på att inte ha tillgång till den utrustning som krävs. Vi rekommenderar starkt att designa anläggningar som möjliggör delning och uthyrning av utrustning på ett enkelt sätt. Det minskar kraven på privata förvaringsytor för den egna utrustningen, sänker tröskeln för deltagande, och ger en potentiell intäktskälla för verksamheten.

En hållbar anläggning behöver också en hållbar ekonomi för att den inte ska vara beroende av extern finansiering eller kommunala prioriteringar. Idrottsföreningar vill ofta känna en trygghet i att kunna verka under samma förutsättningar över lång tid, och inte få obehagliga överraskningar i form av höjda avgifter eller sämre tillgång till lokalerna. Därför är det viktigt att säkra möjligheter till intäkter som täcker anläggningens grundläggande drift, och att hålla nere löpande kostnader. Både kommunala och föreningsägda anläggningar har intresse av att skapa en hållbar ekonomi över tid för varje anläggning.

Värdefullt för samhället

En välbesökt och aktiv anläggning upplevs som mer trygg och värdefull för samhället. Många av dagens anläggningar för vattensport är inhägnade eller delvis stängda för allmänheten av säkerhetsskäl, och kan upplevas som osäkra eller tråkiga på grund av låg aktivitet eller slitna byggnader och bryggor.

Det ligger i kommunens intresse att skapa mer attraktiva platser och öka tillgången till bryggor och stränder för allmänheten, men samtidigt vill klubbarna värna om säkerheten kring sin utrustning och lokalerna eftersom både motorer och båtar är utsatta för stölder. För att möta båda dessa intressen behöver anläggningar ta ett stort steg över tröskeln till betydligt högre nivå av aktivitet för att minska otryggheten och samtidigt skapa så attraktiva miljöer att platsen hålls igång och minskar stöldriskerna. Det finns goda exempel på att detta kan fungera från hamnanläggningar i Danmark.

Säsonger

Sommaren är högsäsong för vattensporterna, och vintern är motsvarande för idrotterna på naturlig is. Datum varierar beroende på var i landet du befinner dig, och och vilken gren det handlar om. Generellt är det avgörande om idrotten gör dig blöt och kall, och vilken temperatur det är i vattnet. En seglare kan dra på sig ordentligt med kläder och segla en hel dag utan att vara i vattnet, medan en vattenskidåkare får räkna med att bada flera gånger. Kanot och rodd, som är konditionsidrotter där du vill få kontinuerlig träning hela året, har en höst- och vintersäsong med träning inomhus och annan verksamhet som löpning eller skidåkning. Dessa föreningar kan nyttja en anläggning mer effektivt, men samtidigt ställer det högre krav på uppvärmning och omklädningsrum.

Diagrammet ovan visar dilemmat med säsongsbetonade utomhusidrotter, som har långa perioder då anläggningar och utrustning inte används. Men med smarta kombinationer av fler verksamheter på en multifunktionell anläggning kan den tiden användas av fler. Man bör komplettera vattensporterna med andra verksamheter resten av året, och ordna smart vinterförvaring av utrustningen så att det finns mer plats för fler.

Föreningsdrivet med stöd från kommunen: genom att en eller flera föreningar tar ansvar för drift och underhåll (oavsett som det är kommunen eller föreningarna som äger anläggningen) kan fler insatser göras på ideell basis, och det kan vara lättare att hitta prisvärda lösningar. Dessutom vet föreningarna ofta själva bäst vad som är viktigt, och kan göra prioriteringar. Med exempelvis anläggningsstöd från kommunen till baskostnader kan det blir en win-win-situation.

Digitala bokningssystem: för sådant som kanoter och segelbåtar, men även för bastun eller köket, gör att det blir tydligt när det är ledigt, och lättare att administrera fördelningen. Sådana system används redan på flera håll – titta efter goda exempel och fråga om tips.

Tips: MemberLink bokningssystem används av många roddklubbar i Danmark som vi haft kontakt med, men kan även användas för andra vattenidrotter.

Elektroniska låssystem: med ”taggar” eller passerkort som är kopplade till en särskild personer eller grupp. På så vis kan varje målgrupp få tillgång till precis de utrymmen som behövs. Tex. omklädningsrum och samlingslokal är tillgängligt för alla, medan särskilda förråd eller bokningsbara rum kan låsas upp för bara de som fått behörighet. Detta passar bättre för större anläggningar – fråga efter goda exempel och tips.

Gör det lätt att renovera och ändra: då blir det lägre kostnader när något väl behöver ändras eller renoveras. Ett bra exempel är att bygga en generell bärande struktur med pelare och träkonstruktioner. Då är det lättare att flytta väggar som inte är bärande, och lättare att ändra i den befintliga stommen om den inte är i stenhård betong. Om det är lätt att ändra inredningen, exempelvis med vikväggar eller flyttbara möbler, kan utrymmen användas mer effektivt och anpassas när nya behov uppstår – utan att behöva göra stora renoveringar.

Minimera uppvärmda utrymmen: för att minska kostnader för energi. Se också till att de uppvärmda lokalerna har god isolering och smart hantering av varmvatten. Exempelvis behöver förråd ofta inte vara uppvärmda, bara skyddade mot väder och vind. Då är det onödigt om förrådet är inbyggt i klubbhuset så att allt måste värmas upp tillsammans. Det är också smart att planera föreningshuset så att vissa delar kan stängas under vintern, och minska uppvärmningen under lågsäsong.